under ytan


 
det finns en plats där vi gömmer
en kista med stängt lock

döljer, hemlighåller, förnekar

öppnas tunga lock finner, faller, höjs vi
alla får de olika konsekvenser
och mitt slutade upp i kris, hos dig

under ytan håller vi alla andan
i kristallklart vatten
det syns så tydligt
som en örfil av verklighet

för vem vågar du lyfta locket
vem vågar du visa äktehet
sårbarhet, helhet?
 

our breakingpoint

jag tror inte vi har någon aning
vart vi är på väg

jag tror inte vi har någon aning
om vart vi kommer sluta

jag tror inte vi har någon aning
om varandra

den enda jag egentligen vet
är att vi är framme vid en korsning
en korsning med två vägskäl
nu är det dags att välja
tvåsamhet eller ensamhet

who's that girl, turning your world?

dina lögner
ser du dem?
förstår du dem?
förstår du vad dem orsakar?

inga ord ger dig längre tillit
inga ord ger mig längre klarhet
hjärtat klappar, pulsen stiger

det har grävts ett hål
dimman fördunklar mitt sinne
avståndet mellan oss är nu mera en vallgrav
mitt omdöme fördunklat
mina drömmar begravda
mina tårar blottade

säg mig, hur mycket finns det kvar att hålla fast vid?


trust isn't something you get, it's something you earn


jag skapar lätt rutnät med träd, det vet jag.
jag skapar ofta träd av illusioner, av tankar.

jag vill vara naiv, jag vill tro på oskulden hos människor.
men med så många ord som blir till lögn
hur ska man då våga tro?

varje gång du blir en, vill du bryta isär två.
varje gång du går
fångar du någon annan på vägen

ord av lögner sätter sina spår
och bildar
maktlöshet.

och den enda frågan som ekar i mitt huvud är;
har ni brunnit ut, eller finns ni kvar?


RSS 2.0